Joel och Isak, The masters of GT!

Värna om yttrandefriheten
En motor utan olja skär ihop. En demokrati utan yttrandefrihet kollapsar. Rätten att uttrycka sig är oljan i det demokratiska maskineriet. Det handlar om tal, texter och bilder. Det är offentliga debatter, ledarsidor och konstutställningar. Yttrandefriheten ligger till grund för andra demokratiska grundstenar: politisk frihet, religionsfrihet och pressfrihet. Du får säga att folkpartiets invandrarpolitik är bra, någon annan att Jesus är Gud och Expressen kan skriva om dokusåpornas skenvärld.

Frihet är viktigt, men demokrati innebär inte total frihet. Det är nämligen anarki. Friheten har ramar. Det gäller även yttrandefriheten. Man får inte använda den för att förtala, som Expressen gjorde i relation till Persbrandt. Vidare får man inte uppvigla, ej heller kan man åberopa yttrandefriheten om man förråder sitt lands militära hemligheter till främmande makt.

Men för övrigt är yttrandefriheten en stor frihet att tycka öppet och fritt. Det behöver inte vara sant. Jag får ha en webbsida som hävdar att jorden är platt. Yttrandefriheten innebär också att andra kan tycka olika och ibland även starkt ogilla det som sägs. Och det hör ihop. Det är omöjligt att ha torra vattenbad eller soligt mörker. På samma sätt kan man inte ha yttrandefrihet och samtidigt kräva att folk inte ska behöva bli sårade av det som uttrycks.

Dagens attacker på yttrandefriheten är farliga. I skenet av tolerans talas det om att vissa grupper, livsstilar eller livsåskådningar inte ska få kritiseras. Exempelvis står pastor Daniel Scot åtalad för att ha smädat islam - i Australien - utifrån en lag som ska främja tolerans. Det är ett exempel på lagstiftning och rättstillämpning där yttrandefriheten hotas och därmed även demokratin. Vi får inte skapa kritikfredade zoner för islam eller någon annan religion.

FN:s råd för mänskliga rättigheter antog i slutet av mars en resolution som vill hindra islamkritik. Många muslimska länder har lagar om åsiktsförbud och inskränkt yttrandefriheten. Dylika lagar och resolutioner underminerar demokratin. Ett annat hot är just hoten i sig.

När danska Jyllandsposten publicerade teckningar på Muhammed använde man sig av demokratins fundament: yttrande- och pressfrihet. Responsen från muslimer världen över blev fatwor, bojkotter, upplopp och mord med direkta krav på censur och inskränkningar i yttrandefriheten i Danmark och övriga världen. Den socialdemokratiska ministern Laila Freivalds gav efter och lät stänga en svensk webbsida som hade Muhammed-teckningarna. Man kan diskutera om Jyllandsposten agerande var lämpligt, men det får inte sammanblandas med om det var lagligt.

Däremot är hoten från muslimer mot enskilda, media och regeringar inte bara olämpliga och ibland olagliga, utan de är också attacker mot demokratiska värden och spelregler. Man kan förstå den tidningsredaktör som blir rädd - vem vill leva med ett dödshot över sig? Tyvärr bidrar dessa hot till självcensur och därmed har i praktiken yttrandefriheten minskat utan att några lagar har ändrats.Inskränkande lagar och resolutioner samt hot och våldsangrepp är två hot mot demokratin. Det tredje stora hotet är vår likgiltighet och passivitet. Yttrandefriheten - och därmed demokratin - måste ständigt erövras för att upprätthållas. En slapp likgiltighet inför hoten kan innebära början på slutet för demokratin.

Mats Tunehag
Ordförande
Svenska Evangeliska Alliansen

(Varsamt reviderad version av ledare publicerad i Världen idag 4 april 2007)  _____________________________________________________________

Så bra!!
Kila in på www.sea.nu så kan ni också börja prenumerera på deras nyhetsbrev!